freddisen

Nu har de gått en månad sen jag fick reda på att du några timmar tidigare hade fått somna in.. Först tappade jag nästan andan, kunde inte förstå vad jag precis läste. Sen grät jag, tårarna bara rann ner för mina kinder. Jag grät så fruktansvärt mkt. Fortfarande vissa nätter så gråter jag. Det är en smärta, en saknad som inte går att beskriva.
Det värsta är att jag inte fick säga hejdå till dig. Jag hade inte ens varit hos k-son på ett tag.
Dagarna rullar på fast du inte finns kvar här. Men du ska veta att de går inte en enda dag utan att jag tänker på dig!











see ya<3